Att sluta tycka så jävla synd om sig själv?

jag läser allt jag kommer över om ätstörningar-ALLT. Inatt kunde jag inte somna-pga av att jag var övermätt och magen krampade. Nu snackar vi alltså ingen "ångest" som en anorektiker upplever efter en sallad. Nä, jag är TYVÄRR ingen anorektiker. Inte i dessa dagar iaf. Jag har bulmi, right.  Jag kan inte koncentrera mig på något annat än min sjukdom, jag lever just nu inte för så mycket annat än att klara mig igenom mina dagar. 

Jag spyr bokstavligen på snacket härhemma, mat, bantning och vikt...hela tiden. Mamma kommer gladligen in i mitt arbetsrum med en stor påse godis, jippi säger jag?! Yes, där fick jag en möjlighet att döva ytterligare några känslor. För det är precis vad jag gör med maten, hanterar, belönar eller straffar mina känslor. All blir så mycketr lättare och roligare när man får äta eller hur?! Problemet är bara att jag kan INTE äta normalt-och just nu skiter jag fan helvete i varför det blev såhär med just mig, varför jag drabbades-för vad hjälper ett sådant analyserande det egentligen?!

Jag vaknade sent idag, kl 13.00-gick raka vägen till kylskåpet och åt frukost. Notera att jag inte hetsåt. Men det var jobbigt, jag ville dö och hela den där gamla valsen.  Jag hör hur mina tankar och ser hur min ord bagatelliserar min sjukdom och jag själv gör nästa narr av den, varför?! Jag vet inte, jag känner bara ett otroligt starkt hat mot den, jag är så innerligt trött på hela bulimi grejen. JÄVLA BULIMI. JAG VILL BLI FRI!!!

Men jag är sjuk, har nog aldrig varit sjukare. Jag har inte hetsätit idag, nej jag har inte det. Inte än iaf. Ok, men vad är det att "hänga i granen" när jag är fet som en ko? När jag ligger efter med mina studier, försummar vänner och fam.?

Frukost blev: 2st knäckebröd med lätt skinkost, lite keso, några solrosfrön, frysta blåbär/hallon och ett par havrekuddar.

Jo, jag åt godis,
jag är för svag för att stå emot dylikt för tillfället, det vill säga nu när jag mår som sämst, i vanliga fall skulle jag klarat det lätt, men nu när jag mår såpass psykiskt dåligt fixar jag det inte. Och i min värld då jag tappat kontrollen.

Nåväl, all littertaur som man läser om behandlingsmetoder hit och dit, vad är rätt egentligen? Är inte det väldigt individuellt? Jag är så jäkla förvirrad och har inte den där kraften som jag brukar besitta, jag orkar knappt gå å hetsäta..då är det illa.

Nu ska jag ta en smoothie, såklart att den är nyttig..men ALLT KÄNNS BARA SÅ OKONTROLLERAT. Sara styr inte just nu, det känner jag tydligt. Jag hatar det här, det går inte. Fan, jag är rädd att det blir svält från och med imorn, för idag har jag inte koll, likt den senaste gångna hemska veckan.

Jag tycker inte synd om mig själv, jo jag gör kanske det omedvetet..

Ska försöka med kyckling till middag.

Jag överdriver inte nu, men jag har gått upp ca exakt 6kg på 7 dagar. För en vecka sedan låg jag på 60 kg..förstår ni själva i vilka proportioner mina hetsätningar äger rum?

Ehh, jag fick inte fram något vettigt med detta inlägg..jag bara skriver för att försöka göra något. Inget hjälper just nu. gud så synd det är om mig. Varför kan jag inte bara slänga på mig joggingskorna och sticka ut i spåret??? Svaret måste vara att jag är, givetvis sjuk, men att det hela gått så långt att jag blivit deprimerad på kuppen..

För det finns väl ingen som kan säga att jag är påväg på mot ett tillfrisknande? Jag trodde detta var fallet för lite drygt en vecka sedan. Det var ju ett stort, riktigt dåligt skämt.

Tack Sofia, www.bulimifri.blogg.se för dina ord idag. Och som du säger ligger allt oss mig, och det är jag som måste göra jobbet och det kommer ta fucking jävla många år.

Inse och acceptera Sara. Men jag vill inte.

Jag säger det igen och jag har sagt det förut, att bli SMAL är det enda som betyder något för mig. Resten kommer att lösa sig, halååååååååå-det är ju för fan så???!!! Varför säger någon att det inte är så? Jag får väl helt enkelt acceptera att jag är sjuk, och starve on imorgon. Men då får jag också leva med dessa hemska dagar som råder här och nu i mitt liv. Och så dessa jävla imorgon, imorgon och så imorgon!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!

Imorgon då jävlar. Jo, jag är motsägesfull så att det räcker och blir över.

Hur mår ni idag?

Kramar,
Sara







Kommentarer
Postat av: Malin

Tänker på dig.

Min dag har faktiskt gått otroligt bra, jag har varit på kalas, ätit lite och lite tårta men lyckats hålla mig från att hettsäta efteråt. Och har inte hoppat över mina mål (alla små). Jag är faktiskt stolt men det kanske du inte vill höra nu när du mår som du gör.

Du kommer klara detta!!! kram

2008-06-28 @ 22:54:22
Postat av: Sara

Malin gumman: Det klart jag vill höra!!! Jag är så stolt över dig, grymt bra jobbat!



Jag torkade mina tårar samtidigt som jag log lite för mig själv när jag läste din kommentar. YES att du fixade det liksom! Du påminner mig om det finns hopp. Man glömmer lätt det, speciellt där jag befinner just nu.



Men hur ska jag tänka, när jag hetsätit i 8 dagar..jag kan inte ens gå utanför dörren just nu.

Vem kunde tro det om den "partyglada" tjejen på midsommar för en vecka sedan..Det var efter den dagen allt satte igång och fortf. håller det sig. Blev hetsätning på kvällen och jag BER få en dag utan. Bara en dag iaf, så jag åtminstone får en chans att resa mig upp.



Än en gång-braaaaaa jobbat!



kramar,

Sara

2008-06-28 @ 23:14:33
URL: http://nooneputbabyinthecorner.blogg.se/
Postat av: Sandra

Du kanske inte tror det, men din ilska mot bulimin får mig att känna att du kommer att klara det en dag. Ilska är ett bra vapen. Det ger dig kämparglöd! Fy fan för bulimin - vilken jävla skitsjukdom!!! Jag skriker och fräser, och det kan faktiskt hjälpa. :-)



Kämpa!!!! Du rockar. Det gör vi alla. Stora kramar.

2008-06-29 @ 09:09:58
URL: http://bullkamp.blogg.se/
Postat av: Bluenote

Hej! Hittade din blogg av en slump. Känner igen mig så jävla mkt i det du skriver, jag har också bulimi och har haft det i 12 år (eller nja, hade anorexi i tre av de åren) . Jag håller med Sandra som kommentarat här, ilska ÄR ett bra vapen. Använd den till något positivt. Du förtjänar att må bra, det gör jag också, och alla andra som hamnat i det här helvetet. Fatta vilken ovärdelig erfarenhet vi kommer ta med oss ut ur detta!



Lycka till!

Kram Bluenote

2008-06-29 @ 17:39:01
URL: http://bluenote.blogg.se/
Postat av: Malin

Om jag var i din stituation så skulle jag fastat i ca 5 dagar, men snälla gör inte det!!! Om du tycker att all mat triggar igång dig bestäm dig för något du får äta de kommande dagarna. Bestäm tex att du får äta en valfri frukt 3-5 gånger om dagen och inget annat. Blir som en detox (mkt bättre än att fasta), du kommer gå ne rlite i vikt och få lite självförtroende. Bestäm dig sedan för att du bara får äta frukost, lunch och middag + frukt som mellanmål. Ät så stora potioner som du tycker är lagom (friska du) och bestäm innan du äter hur mycket det är. Ta inte mer (därimot kan du låta bli att äta upp om du blir mätt).



Vad klok jag låter, önska jag alltid kunde göra detta själv.. men just nu går det!



Kram

2008-06-29 @ 20:24:30
URL: http://blogg.aftonbladet.se/24434
Postat av: anaprincess

Känner igen mig i det du skriver, kan inte heller äta normalt. Jag är mer allt eller inget...

2008-06-30 @ 18:20:16
URL: http://anaprincess.bloggagratis.se
Postat av: Nikki

Känner igen mig i mycke av de du skriver å måste säga att jag tycker de va skönt att hitta en till som lider av bulimi..

Tolka mig rätt! =)



Ta hand om dig! Nikki

2008-06-30 @ 18:31:18
URL: http://bonies.blogg.se/
Postat av: Nikki

Läste vad jag skrivit, lät lite wierd.. =P

Men att jag inte är ensam, snarare långt ifrån ensam!

2008-06-30 @ 19:04:37
URL: http://bonies.blogg.se/
Postat av: Sara

Alla: tack som fan för alla era fina ord och kommentarer! Jag uppskattar verkligen att ni kommenterar-om ni bara visste hur mycket det hjälper mig. TACK!

2008-06-30 @ 22:50:22
URL: http://nooneputbabyinthecorner.blogg.se/

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0