Morning!
Igår var en helt fantastiskt bra dag, då syftar jag inte på mat eller träning som avgörande faktorer för detta (hoppas jag iaf). Utan jag hade ett rejält snack med mamma, puu och huu vad känsloladdat det var. Vi grät ikappp och fick verkligen rensat ut en hel del. Det bereor ju, som sagt alltid på något att man utvecklar en sjukdom. Allt har sin förklaring, och denna var inte svårutluskad i mitt fall. Tills man plötsligt upptäcker något nytt vill säga.
Jag blir så trött på min besattenhet att gå ner i vikt, ner, ner och ner..jag vägde mig idag och jag hatar den konstaterande vikten lika mycket som jag föraktar Hitler-förstår ni själva hur mycket jag skyr min kropp..
Nåväl, körde ett liten springtur igår kväll, skönt men matintaget var ingen större bedrift. Jag åt inte något fören 20.30 på kvällen, och då blev det ett kokt ägg, ett knäckebröd med mesost, minikeso och lite sylt (sockerfri) och några bitar skinka. Föga-ynka-lite I know, men jag hade varken lust eller motivation att äta något igår.
Nu planerar jag att snart äta lite frukost och idag ska jag träna hela kroppen i ca 1 timme, nästan så att jag längtar. Jag vill svettas och köra ett riktigt hårt pass! Detta kräver att jag måste äta mer idag, givetvis.
Har verkligen inte haft några bra perioder på länge, har i princip bara klarat mig undan hetsätning i en vecka eller mindre så jag längtar att få hitta på lite roliga saker framöver. Men inget kommer ens på tal innan jag avverkat ca 5 dagar med träning och strikt kost. Vad mer kan jag lida av egentligen? Jag skulle aldrig få för mig att träffa någon, som t.e.x idag då jag vägde sjukt mycket, hela 62,4 kg. Nä, nu ska jag ner till min målvikt och lägga att "vara sjuk på hyllan" ett tag. Kan man göra så..hmm. Dum jag är. Jag räknar med att vara nere på 58,5kg på söndag som kommer. Det är 5 dagar, och jag har klarat det förut, jag har viktiga saker som väntar mig nästa vecka och inte helvete går dessa att utföra iklädd alla dessa EXTRA fetto kilon som jag samlat på mig (jävligt ofrivilligt) under alla mina senaste hetsätningsdagar. Nä sörrni, det går inte, inte, inte, inte.
Men är det verkligen värt risken? Frågar mitt friska jag. Är det värt att spela med sitt psyke och hälsa på detta vis..kanske tänker jag om, och kan acceptera ett mellanläge, som 60kg.. Jag har ju en del muskler som väger sitt. För all del.
ÅÅååå nu blev det jobbigt och panikartat här bakom skärmen. Jag tror jag går och gömmer mig under en filt, och busar med katten istället:-)
Så länge amigos!
Kärlek i massor!
Sara
Tack för din trevliga kommentar! Hoppas du snart upptäcker att du duger som du är (bara en gissning)!
Lycka till vännen men kom i håg att vi vet båda att "jag ska bara gå ner till min målvikt och sen bli frisk" inte fungerar.
Jag har hettsätit i tre dagar och "börjat" om idag och även om jag säger så till dig så ska jag göra samma sak, gå ner och sen bli bättre..
Vi är då allt lika vi.
Jag har förresten ny blogg, titta in den.
Kram
Läs gärna min blogg och kommentera gärna :)
Jag läser din.
Kikade på Dr Phil ikväll som handlade om ätstörningar. Bland annat om en tjej som led av bulimi, och jag måste bara säga att fyfan vilket helvete det verkar vara. Själv har jag under en ganska lång tid också haft en skev syn på mat, då jag svultit (svalt?) mig själv under perioder, för att sedan hetsäta. Men kräkts har jag aldrig gjort, även om jag önskat att jag kunnat ibland. Aja, jag vet inte riktigt vars jag ville komma med det här. Ville bara säga att jag vet hur det är, även om jag nog aldrig haft det så jobbigt som du. Kram
Tack för din kommentar. Den stärkte mig! Tack! Kanske jag kan gå och sova nu utan att hetsäta. Tänker på dig! Kämpa på! Det är bara DU som kan bestämma vad DU vill göra.
Vet du vad Sara, jag har bestämt mig för att bli frisk! Och inte för att gå ner X antal kilon! Jag har bestämt mig för att bli av med detta helvetet, kilona får ta den tid de tar..
KOLLA IN MIN BLOGG OCH FÅ LITE KÄMPARGLÖD DU MED!!
Pratade du med din mamma? Minkomis försöker övertala mig att göra det, va det värt det? Jag vill inte... Kram
Det är ok sara, tack att du bryr dig. I morse vill ejag bli frisk, nu vill jag bara bli smal... Hur mår du? Kram
Hej Sara,
Kämpa på, det kommer bli bättre.
Jag blöter linfröna bara för att jag hört att de då bildar en hinna runt sig som är laxerande i magen. Tror att samma sak händer i ocg för sig händer när de kommer i magen men det förstärks. Och hela linfrön tas ju inte upp av kroppen, utan går rakt igenom, det är hinnan som verkar typ.. Har inte riktigt fattat. Men det blir ganska "slajmigt" när man lägger i blöt, godare utan. Men krossa dem inte för då får man i sig en massa onödiga kcal. Kram
