Jag ger upp.
Jag vill inte göra något dumt nu, jag älskar min familj för mycket för det. Men jag ser ingen mening med "mig och bulimin" vid liv längre, vi förstör inte bara Saras liv utan snart också min mammas.
Ge mig vingar. Jag är trött, jag vill somna in. Inte en dag till.
Jag har hettsätit i en vecka nu, vet hur det känns att vara utom hopp MÉN vi måste kämpa, vi får inte ge upp, aldrig!!!!!!!
Låt denna dagen bli en bra dag, våga bli frisk!
Kramar
hej gumman. jag kan bara konstatera att vi igen lyckas tajma varandra precis... läskigt.
kämpa. lova det.
Hej!
Har själv bulimi. Får du hjälp någonstans? Du måste kämpa. BÄttre perioder kommer, det vet du, och under en sådan kan man ta tag i sig jsälv och börja jobba. Man blir inte frisk av sig själv, det är jävligt mycket jobb och ingen kan göra det åt dig. Be någon hjälpa dig till en psykolog eller nå så de kan hjälpa dig så du får motivation och orkar börja jobba. Det finns ett liv utanför detta. Läste ditt tidigare inlägg, känner att jag saknar den verkliga jag, att kunna vara närvarande, att ha mål och drömmar. Om än jag är i en "bättre" period just nu.
Kramar
